En blandad kväll

Rullar kula på rörIkväll fanns det mycket som stod på programmet:

  • Få en kula att rulla hela vägen från entrétrappan till infarten genom att bara använda femton halvmeterlånga rör. Det är förstås detta som syns på bilden här till höger och den här leken passar lika bra för barn som för vuxna. Det viktiga är att snabbt kunna växla mellan precision och snabbhet, inte ålder och inte styrka.
  • En i patrullen får ett kort med instruktioner som personen ska få resten av patrullen att utföra, ibland utan att själv prata. Ibland är det enkelt, som när hela gruppen ska stå hoppa jämfota, och ibland är det svårt, som när gruppen ska resa sig upp från marken utan att släppa taget om varandras händer.
  • Charader. Gamla hederliga charader. Inga konstigheter men fortfarande riktigt roligt.

De som är nya för terminen fick också möjlighet att öva på att tälja – så att de kan få knivmärket. För att få knivmärket måste scouten bland annat kunna tälja säkert och kunna ta hand om kniven så att den håller sig vass.

Snabbdiskussioner

Snabbdiskussioner är ett sätt att få igång samtal om viktiga ämnen, exempelvis andlighet eller filosofi, utan att gå in på detaljer. Diskussionerna ska hållas korta och ska inte dra ut på tiden. För att alla ska vara engagerade, eller i alla fall undvika att några är uttråkade, så ska diskussionerna begränsas till 5 minuter.

Instruktioner

Gör så här:

  • Ledaren väljer i förväg ut frågan som ska diskuteras. Exempel finns lite längre ner här på sidan.
  • Frågan läses upp och det är upp till vem som helst att säga sin åsikt i frågan.
  • Efter 7 minuter röstar alla med händerna:
    Tumme upp: Diskutera 3 minuter till.
    Tumme i mitten: Jag bryr mig inte.
    Tumma ner: Sluta diskutera.
  • Om det blir fler “tumme upp” än “tumme ner” så fortsätter man, annars avbryts diskussionen. Det går naturligtvis även att bestämma att diskussionen fortsätter istället för att avbryta den men då kan den dra ut på tiden, om tillräckligt många i patrullen tycker ämnet är intressant att diskutera. Läs mer om denna röstningsmetod på Lean Coffee och tum-röstning.

Tidsgränserna 7+3 minuter är inte vetenskapliga på något sätt men erfarenhetsmässigt så är det en bra avvägning mellan att avbryta innan alla fått säga något och låta diskussionen dra ut allt för långt på tiden.

Exempel på frågor att diskutera

Fråga: Vilka ord kan skada?

Det här diskussionsunderlaget är hämtat från Youtube-klippet How Words Can Harm: Crash Course Philosophy #28.

Vi kan förolämpa och såra andra människor genom det vi säger, både medvetet och omedvetet. När det sker omedvetet så kan det bero på att talare och lyssnare har olika utgångspunkter och erfarenheter.

Två olika typer av problem:

  • Tabubelagda ord förolämpar en persons tankar och värderingar. Kan vara omedvetet.
  • “Hate speech” handlar, å andra sidan, om att medvetet såra någon. Ofta handlar det om rasism, fördomar och främlingsfientlighet.

Ytterligare frågor som kan vara intressanta att diskutera:

  • Ska det vara olagligt att använda vissa ord som i princip uteslutande har en negativ klang, ex. neger?
  • Hur är det då med ord som har en tydlig neutral innebörd men som används negativt av vissa, ex. bög, mongo eller cp?
  • Vilket är värst av slampa och hora? Värderar olika personer dessa ord olika?
  • Ord påverkar hur vi beter oss. Är “guy” eller “snubbe” könsneutrala? Är “baby” eller “söt” neutrala? Hur påverkas vårt beteende om vi hela tiden kallas för, exempelvis, “sötnos”?

Fråga: Är du skyldig dina föräldrar något?

Det här diskussionsunderlaget är hämtat från Youtube-klippet Family Obligations: Crash Course Philosophy #43.

Det finns tre vanliga utgångspunkter för att diskutera frågan:

  • Ovillkorlig skuld: Dina föräldrar tar hand om dig och uppfostrar dig. De gör allt detta och du ska därför ge något tillbaka, ex. när de är gamla och behöver din hjälp. Är adopterade barn en skuld till dina biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar?
  • Villkorlig skuld: Du är skyldig dina föräldrar utifrån hur bra föräldrar de varit. Dåliga föräldrar förtjänar inget tillbaka bara för att råkar vara dina föräldrar.
  • Vänskapsrelation: Snarare än att barn är skyldig föräldrar något så är det föräldrarna som är skyldiga sina barn något. Barn kan inte välja bort sina föräldrar och föräldrarna blev föräldrar för att ville det, alltså finns ingen skuld från barn till föräldrar. Relationen kan därför på sätt och vis jämföras med en vänskap – vänner håller inte reda på vem som gett mest i relationer. Vänner hjälps åt för att de vill, inte för att känner ett tvång.

Fråga: Ska man behöva ta “föräldrakörkort” för att få bli förälder?

Det här diskussionsunderlaget är hämtat från Youtube-klippet Family Obligations: Crash Course Philosophy #43.

Det är ett stort ansvar att vara föräldrar och samhället ställer krav på licens för att du ska få göra saker som kan vara skadliga, exempelvis inneha vapen eller köra bil. Föräldrar har stor makt över sina barn och kan göra stor skada om de är dåliga föräldrar.

Här är ett par frågor som kan användas för att få igång diskussionen:

  • Är det då rimligt att du bara får vara förälder om du bevisat att du kan hantera ansvaret?
  • Är det en mänsklig rättighet att få vara förälder?
  • Ska samhället kunna tvångsomhänderta barn vars föräldrar inte sköter sig? Vad är då definitionen på “inte sköter sig”?

Fråga: Är rika människor elakare är fattiga?

I TED-presentationen Does money make you mean? pratar Paul Piff om privilegier mm. och talar bland annat om det här:

  • I ett Monopol-experimentet visade det sig att privilegade var drygare och betedde sig mer överlägset gentemot sina motspelare. Några tyckte att de var duktigare trots att de uppenbarligen bara hade bättre förutsättningar.
  • Medlidande och omtänksamhet sjunker, enligt vissa undersökningar, när rikedom ökar. Ett experiment visade att förare med dyra bilar stannade mer sällan för gående vid övergångsställen än förare med billigare bilar. Ett annat experiment visade att rika vuxna tog två gånger så mycket från en godisskål tydligt märkt “För barn”.
  • Andra experiment har visat att vi, oavsett om vi är fattiga eller rika, enkelt kan påminnas om fördelar med samarbete, omtänksamhet och välgörenhet.
  • Många privilegierade människor är väl medvetna om problemet och jobbar dock aktivt för att bidra till en bättre värld.

Relaterat till frågan om huruvida rikedom påverkar medkänsla och givmildhet så kan följande Youtube-klipp vara intressanta:

  • Poverty & Our Response To It: Crash Course Philosophy #44 (handlar om olika sätt att se på fattigdom och prioriteringar)
  • Would $100 Million Make You Happy? handlar om lotterivinnare och genetisk “grundnivå av lycka”. I klippet tar Vanessa Hill från BrainCraft upp frågor som “skulle en miljard kronor göra dig lyckligare”, “hur skulle ditt liv förändras närmaste månaden resp. året om du plötsligt blev otroligt rik” och “kan dina gener påverka hur lycklig du känner dig”.

Diskussionen kan även utökas till begreppet “lycka” i kombination med “rikedom” och då kan de här artiklarna vara läsvärda:

Fråga: Är vissa människor viktigare (mer värda) än andra?

Det är ju lätt att säga att alla är lika mycket värda men samtidigt gör värderar vi hur vilka olika människor är för oss när det gäller vänner, familj, uteliggare, läkare, invandrare, flyktingar, fattiga osv.

“Det är lätt att säga men svårt att leva ‘allas lika värde’.”

Att säga att en människas liv inte kan värderas i pengar kanske stämmer vi kan ändå, även om vi kanske inte vill erkänna det, värdera olika människor olika mycket.

Här är ett par citat som kan vara användbara för att få igång diskussionen gällande hur människoliv värderas olika beroende på avstånd och nationalitet:

Ökad givmildhet men inte till Syrien (DN, oktober 2013)
Under [2012 och fram till slutet av 2013] har svenskarna samlat ihop cirka 13 miljoner kronor till Röda Korsets nödhjälp till Syrien. […] Efter jordbävningen på Haiti 2010 samlades 55 miljoner in på bara några månader. I samband med tsunamin i Thailand 2004 bidrog svenskarna med 500 miljoner till organisationens akuthjälp.
– En orättvis jämförelse, kanske, eftersom många svenskar var berörda. Men det är alltid svårare att samla in pengar när det gäller krig och konflikter, säger Malin Barnö, projektledare för Röda Korsets akutinsamlingar.

Putting a Price on a Human Life (Huffington Post, maj 2016)
How much is one human life worth? The answer, if you are an American inside the borders of our country, seems to be in the range of $6 million. The family of the 12-year-old shot by police in Cleveland, Tamir Rice, was awarded $6 million. […] But if you are not a citizen of the United States, and not within the borders of our country, your life is evidently worth much less. If you were one of the people killed in a hospital in Kunduz by a bombardment from an AC-130 gunship, for example, your life is worth […] $6000, to be exact. That is what the US Army is awarding to the families of the patients and Doctors Without Borders medical staff who were killed in Kunduz.

Ett par bra Youtube-klipp angående värdet av människoliv:

LABC och HLR

Den här veckan har alla våra scouter övat på Första Hjälpen. De yngre övade på A(ndning) och B(lödning) i LABC. Tonåringarna övade dessutom hjärtlungräddning på vår HLR-docka.

Blodig LABC

Först lekte vi “Filtbårskull”: Vi startar med en kullare och två sjukvårdare. När man blir kullad så faller man ner på marken och kan inte röra på sig. Sjukvårdarna, som inte kan bli kullade, räddar en person genom att lyfta upp denne på bår och lägga ner igen. Den räddade blir sjukvårdare, en av sjukvårdarna blir “vanlig” och det nya sjukvårdsarparet hittar nya “offer” att rädda. Kullaren byts ut med jämna mellanrum.

Därefter gick vi igenom våra sjukvårdsväskor.

Sedan var det dags för dagens huvudattraktion: Lägga första förband på “markörer”.

Fejkblod och bandageDe yngre, spårarna, hade de här problemen som de äldre, upptäckarna, skulle ta hand om:

  • Litet sår, ungefär ett sånt man får om man slinter med en täljkniv.
  • Stort sår, ungefär som om man huggit sig med en yxa i benet.
  • Medvetslös.
  • Omtöcknad. Står, tittar sig förvirrat omkring. Vet inte var de är, vad som hänt etc.
  • Allergichock, ex. andningssvårigheter.

Därefter var det ombytta roller och spårarna skulle ta hand om upptäckarna (de behövde dock bara ta hand om sår).

Gick det bra för våra scouter? Det var inget fel på viljan men vi behöver nog öva en eller två gånger till för att alla moment ska sitta i ryggmärgen.

Recept på fuskblod:

  • 1 dl mörk sirap
  • ca. 40-50 ml mjöl
  • ca. 30 ml vatten
  • knappt 10 ml röd karamellfärg
  • ev. ett par droppar blå karamellfärg

Blodet blir tjockare än riktigt blod och rinner därför inte av ben och armar lika lätt, vilket gör att personen som är “skadad” ser skadad ut lite längre.

Tips: Häll blodet i en gammal siraps- eller syltflaska så är det enkelt att spruta ut på “offren”.

Kom ihåg att tvätta av golven efter att övningen är slut! Sirap är riktigt kladdigt.

HLR för tonåringarna

HLR-dockan Anne

När vi gick igenom HLR med tonåringarna så gjorde vi två saker:

  • Bröstkompressioner (30 st) och inblåsningar (2 st) i fem minuter. Per person.
  • Genomgång av hur en hjärtstartare fungerar.

Det intressanta här var att flera av tonåringarna hade prövat på bröstkompressioner och inblåsningar på HLR-docker i skolan men ingen hade fått någon genomgång av hur en hjärtstartare fungerar. Det känns konstigt att skolorna utelämnar en sådan viktig del av HLR-momenten eftersom hjärtstartare ökar överlevnadschansen med 2-3 gånger jämfört med att bara göra bröstkompressioner och inblåsning!

Det var också kul att se att trots att en del klagade på värkande handleder efter ett par minuters bröstkompressioner så klarade de flesta av att hålla liv i dockan i fem minuter vardera. Mycket bra och mycket skönt att veta!

Tips för dig som vill veta mer om HLR: