Hur påverkas miljön av vår mat?

Som en utvikning till artikeln om klimatsmart mat på läger så tänkte vi skriva lite om de olika parametrarna som man kan väga in när man beräknar hur miljövänlig en matvara är. Enorma mängder andra artiklar har naturligtvis skrivits om alla dessa faktorer, alla med sina egna vinklingar och utgångspunkter. Kommer den här artikeln vara en uttömmande genomgång av alla dessa? Naturligtvis inte men kanske kan vi i alla fall exemplifiera de problem som uppstår när man ska beräkna miljöeffekter.

När forskare beräknar miljöeffekterna för olika matvaror måste de begränsa sig. Det går inte att ta hänsyn till alla faktorer för alla livsmedel. Antingen begränsar man sig så att man studerar ett specifikt livsmedel mycket detaljerat eller så studerar man en stor mängd livsmedel ytligt. Olika rapporter kommer därför ha olika slutsatser för samma livsmedel beroende på vilka parametrer som forskarna haft tid att ta hänsyn till.

Det finns alltså många faktorer som påverkar hur klimatsmart eller miljövänlig en produkt är. Här kommer ett par sådana faktorer:

Foderodling

Nötkött, fläsk, kyckling, fisk och alla andra animaliska produkter som vi äter produceras med hjälp av foder. Alla djur vi människor föder upp som mat kräver stora mängder foder, desto större djur desto större foderbehov. När man beräknar miljöpåverkan av kött, ska man då ta hänsyn till miljöeffekterna av framtagningen av foder? En grisbonde kan ha mycket rent och snyggt kring sin anläggning men fodret kan ha transporterats långt, odlats med mycket bevattning, besprutats med ogräsbekämpningsmedel och mycket annat. I andra änden av spektrumet så finns ekologiska gårdar där fodret odlas helt utan bekämpningsmedel precis bredvid ladugården.

Transporter

Sett till den totala mängden koldioxid som släpps ut i samband med att ett livsmedel, såsom kött eller äpplen, produceras så står transporten av livsmedlet (från producent till säljare till konsument) för en ganska liten, men inte obetydlig del. Uppskattningsvis 80-95 % av utsläppen vid matproduktion sker vid produktionen och resten (5-20 %) är transporter, förpackningar och annat. Om en produkt odlas i Sverige i växthus, vilket kräver mycket energi och därmed orsaker mycket koldioxidutsläpp, så kanske den produkten ändå är bättre för miljön än om samma produkt odlats i fria luften i ett varmare land för att sedan köras till Sverige i lastbil. Om nu definitionen av “bättre för miljön” är begränsad till just koldioxidutsläpp. I samband med detta kan man också nämna att transporter står för en stor klimatpåverkan om man ser till samhället i stort. Andelen transporter som har med mat att göra är dock liten (i alla fall så länge enskilda konsumenter inte åker långa sträckor med bil för att handla).

Bekämpningsmedel

Konventionell industriell odling, oavsett om det handlar om foder till djur eller mat vi människor äter direkt, kräver ofta stora mängder bekämpningsmedel för att hålla produktionen så hög som möjligt. Allt för att få ut så mycket mat som möjligt från marken. Hur påverkar mängden bekämpningsmedel omgivingen? Rinner gifter ut i åar och andra vattendrag? Utvecklar grödor och angreppsdjur resistens mot nuvarande, och framtida (!), bekämpningsmedel?

Humla och blommaBiologisk mångfald

Ekologisk odling ställer ofta krav som gör så att den biologiska mångfalden bibehålls. Detta handlar om att se till så att det finns en stor variation av djur och växter i och omkring fält och åkrar. Detta är viktigt eftersom en stor biologisk mångfald säkerställer att miljön kan stå emot förändringar, såsom miljöförstöring. Om det bara finns en typ av humla i ett område och den dör ut, ex. pga. sjukdom, så finns det kanske inga insekter kvar som kan pollinera blommorna i området. Om blommorna dör så kanske större djur försvinner från området och sakta men säkert så blir naturen mer och mer livlös. Om istället en humleart dör ut med det samtidigt finns många andra humlearter i området så kommer blompollineringen inte att påverkas. Det är förstås inte bra om en humleart dör ut men det är ännu sämre om den enda humlearten dör ut.

Bördighet och volym per åkerarea

Är det bättre för miljön, globalt sett, om vi odlar maten i de länder som är absolut bördigast (vilket oftast inte är nordliga länder som Sverige) och sedan skeppar varorna till mindre produktiva länder (som Sverige)? Ska Sverige fokusera på de grödor som bara kan växa naturligt här, som potatis och andra tåliga växter? Detta är även en politisk fråga eftersom det i många afrikanska länder finns enorm potential för bättre egenhushållning av mat men på grund av korruption och andra samhällsproblem så förblir potentialen outnyttjad.

Koldioxidutsläpp

Ofta när klimatproblematik debatteras så finns ett stort fokus på koldioxidutsläpp eftersom detta är en känd orsak till de klimatförändringar som världen står inför. Just sådana värden syns i nedanstående graf med CO2-utsläppen för olika matvaror. Uppgifterna kommer från DN:s artikel 21 tips: Så får du ned dina klimatutsläpp och Elin Röös rapport Mat-klimat-listan.

CO2-utsläpp för olika matvarorGrafen visar tydligt att produkter från djur har mycket högre miljöpåverkan, sett till CO2-utsläppen, än de flesta andra matvarorna.

Det är värt att notera att värdena i grafen är ungefärliga eftersom många en matvara kan produceras på så många olika sätt (olika förpackningar, olika länder, olika gödsel mm.). Exempelvis så fann en studie att nötkött ger 20 kg/CO2/kg om kon först varit mjölkko men hela 40 kg/CO2/kg om kon inte varit det. Här valde alltså forskarna att bokföra miljökostnaden under kornas mjölkproducerande period i livet för sig. Ett annat exempel är att baljväxten “torkade gula ärtor” ger 0,2 kg CO2 per färdig produkt medan baljväxten “konserverade bönor” 1,4 kg CO2 per färdig produkt. Felmarginalen för en och samma typ av ingrediens kan alltså vara mycket stor.

Övergödning

Mängden gödsel som bönder öser ut över sina åkrar är en viktig komponent i de lokala kretsloppen, dvs. naturen i böndernas egna kommuner. Genom att gå över till ekologisk odling så minskas mängden gödsel per hektar. Detta är naturligtvis bra i närheten av sjöar som annars riskerar att dö ut pga. övergödning. Lite som Östersjön. Vad som är viktigt att komma ihåg här är att ekologisk odling är bättre än konventionell ordning så länge som åkerarealen är den samma. Problemet är att ekologisk odling är mindre effektiv än konventionell odling (vilket ju är förklaringen till varför konventionell ordning använder så stora mängder gödsel och bekämpningsmedel — för att öka mängden mat som kan produceras på en och samma åker). Låt oss göra en enkelt, men säkert inte helt korrekt, jämförelse: Om ekologisk odling använder hälften så mycket gödsel men samtidigt bara producerar hälften så mycket mat så blir den totala mängden gödsel alltså densamma så länge lika mycket mat ska produceras. Enda skillnaden blir att den ekologiska odlingen tar dubbelt så mycket mark i anspråk.

Lada vid åkerLokala producenter

I dag är “närodlat” något fint, något att eftersträva, och detta kommer gissningsvis inte ändras den närmaste framtiden. Kanske strävar scoutläger att använda lokala producenter för att tillgodose sina matbehov. Att något är närodlad, eller närproducerat, är ju dock ingen garanti för varken kvalitet eller låg miljöpåverkan. Visserligen blir utläpp till följd av transporter minimala, men transporter är i vilket fall som helst en förhållandevis liten del av den totala miljökostnaden för ett livsmedel. Ett viktigare argument för att välja lokala producenter kan i så fall vara för att man vill stötta det lokala näringslivet på orten. Tar vi “närodlat” till sin extrem, “härodlat”, så pratar man om att odla på lägerområdet men detta är sannolikt inte möjligt i de allra flesta fall.

Kalorier per viktenhet

Vill man ytterligare problematisera och komplicera miljöaspekterna så kan man titta på mängden energi som respektive livsmedel ger till oss människor. Om ett kilo av två olika produkter har exakt samma miljöpåverkan så kan det ena ändå vara bättre ut miljösynpunkt om det är mer mättande, mer energirikt. Sidan Träna&Styrka har skrivit en artikel om utsläpp per kalori.

Antibiotikaanvändning

De enorma mängder antibiotika som ges till djur, oftast till djur som är helt friska, gör att vi i dag har enorma problem med s.k. resistenta bakterier. Att välja mat från producenter som bara använder antibiotika för att behandla sjuka djur blir därför ett sätt att ta ansvar för hela samhället eftersom de resistenta bakterierna är ett lika allvarligt problem för oss människor som för djuren vi äter.

Det finns beräkningar som visar att 65 % av all antibiotika i världen ges till djur, enbart 35 % används av människor. Naturligtvis finns stora skillnader mellan olika länder. Exempelvis nämns det i TED-föredraget What do we do when antibiotics don’t work any more? att så mycket som 80 % av antibiotikan i USA används till djur och enbart 20 % går till människor. Enligt DN:s artikel om hur antibiotika till djur hotar människors hälsa så är förhållandet det omvända i Sverige, vilket naturligtvis gör Sverige till ett föregångsland när det gäller hälsoarbetet. Bra siffror för Sverige hjälper dock inte mer än marginellt — problemet är globalt eftersom bakterierna inte bryr sig om nationsgränser.

Här ser ni hur stor andel av den totala mängden antibiotika som ges till djur (resten ges till människor):

(graf saknas)

Här hittar du mer information:

Skriv ut artikel.