Snabbdiskussioner

Snabbdiskussioner är ett sätt att få igång samtal om viktiga ämnen, exempelvis andlighet eller filosofi, utan att gå in på detaljer. Diskussionerna ska hållas korta och ska inte dra ut på tiden.

Instruktioner

Gör så här:

  • Ledaren väljer i förväg ut frågan som ska diskuteras. Exempel finns lite längre ner här på sidan.
  • Frågan läses upp och det är upp till vem som helst att säga sin åsikt i frågan.
  • Efter 7 minuter röstar alla med händerna:
    Tumme upp: Diskutera 3 minuter till.
    Tumme i mitten: Jag bryr mig inte.
    Tumma ner: Sluta diskutera.
  • Om det blir fler ”tumme upp” än ”tumme ner” så fortsätter man, annars avbryts diskussionen. Det går naturligtvis även att bestämma att diskussionen fortsätter istället för att avbryta den men då kan den dra ut på tiden, om tillräckligt många i patrullen tycker ämnet är intressant att diskutera. Läs mer om denna röstningsmetod på Lean Coffee och tum-röstning.

Tidsgränserna 7+3 minuter är inte vetenskapliga på något sätt men erfarenhetsmässigt så är det en bra avvägning mellan att avbryta innan alla fått säga något och låta diskussionen dra ut allt för långt på tiden.

Exempel på frågor att diskutera

Fråga: Vilka ord kan skada?

Det här diskussionsunderlaget är hämtat från Youtube-klippet How Words Can Harm: Crash Course Philosophy #28.

Vi kan förolämpa och såra andra människor genom det vi säger, både medvetet och omedvetet. När det sker omedvetet så kan det bero på att talare och lyssnare har olika utgångspunkter och erfarenheter.

Två olika typer av problem:

  • Tabubelagda ord förolämpar en persons tankar och värderingar. Kan vara omedvetet.
  • “Hate speech” handlar, å andra sidan, om att medvetet såra någon. Ofta handlar det om rasism, fördomar och främlingsfientlighet.

Ytterligare frågor som kan vara intressanta att diskutera:

  • Ska det vara olagligt att använda vissa ord som i princip uteslutande har en negativ klang, ex. neger?
  • Hur är det då med ord som har en tydlig neutral innebörd men som används negativt av vissa, ex. bög, mongo eller cp?
  • Vilket är värst av slampa och hora? Värderar olika personer dessa ord olika?
  • Ord påverkar hur vi beter oss. Är “guy” eller “snubbe” könsneutrala? Är “baby” eller “söt” neutrala? Hur påverkas vårt beteende om vi hela tiden kallas för, exempelvis, “sötnos”?

Fråga: Är du skyldig dina föräldrar något?

Det här diskussionsunderlaget är hämtat från Youtube-klippet Family Obligations: Crash Course Philosophy #43.

Det finns tre vanliga utgångspunkter för att diskutera frågan:

  • Ovillkorlig skuld: Dina föräldrar tar hand om dig och uppfostrar dig. De gör allt detta och du ska därför ge något tillbaka, ex. när de är gamla och behöver din hjälp. Är adopterade barn en skuld till dina biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar?
  • Villkorlig skuld: Du är skyldig dina föräldrar utifrån hur bra föräldrar de varit. Dåliga föräldrar förtjänar inget tillbaka bara för att råkar vara dina föräldrar.
  • Vänskapsrelation: Snarare än att barn är skyldig föräldrar något så är det föräldrarna som är skyldiga sina barn något. Barn kan inte välja bort sina föräldrar och föräldrarna blev föräldrar för att ville det, alltså finns ingen skuld från barn till föräldrar. Relationen kan därför på sätt och vis jämföras med en vänskap – vänner håller inte reda på vem som gett mest i relationer. Vänner hjälps åt för att de vill, inte för att känner ett tvång.

Fråga: Ska man behöva ta “föräldrakörkort” för att få bli förälder?

Det här diskussionsunderlaget är hämtat från Youtube-klippet Family Obligations: Crash Course Philosophy #43.

Det är ett stort ansvar att vara föräldrar och samhället ställer krav på licens för att du ska få göra saker som kan vara skadliga, exempelvis inneha vapen eller köra bil. Föräldrar har stor makt över sina barn och kan göra stor skada om de är dåliga föräldrar.

Här är ett par frågor som kan användas för att få igång diskussionen:

  • Är det då rimligt att du bara får vara förälder om du bevisat att du kan hantera ansvaret?
  • Är det en mänsklig rättighet att få vara förälder?
  • Ska samhället kunna tvångsomhänderta barn vars föräldrar inte sköter sig? Vad är då definitionen på “inte sköter sig”?

Fråga: Är rika människor elakare är fattiga?

I TED-presentationen Does money make you mean? pratar Paul Piff om privilegier mm. och talar bland annat om det här:

  • I ett Monopol-experimentet visade det sig att privilegade var drygare och betedde sig mer överlägset gentemot sina motspelare. Några tyckte att de var duktigare trots att de uppenbarligen bara hade bättre förutsättningar.
  • Medlidande och omtänksamhet sjunker, enligt vissa undersökningar, när rikedom ökar. Ett experiment visade att förare med dyra bilar stannade mer sällan för gående vid övergångsställen än förare med billigare bilar. Ett annat experiment visade att rika vuxna tog två gånger så mycket från en godisskål tydligt märkt ”För barn”.
  • Andra experiment har visat att vi, oavsett om vi är fattiga eller rika, enkelt kan påminnas om fördelar med samarbete, omtänksamhet och välgörenhet.
  • Många privilegierade människor är väl medvetna om problemet och jobbar dock aktivt för att bidra till en bättre värld.

Relaterat till frågan om huruvida rikedom påverkar medkänsla och givmildhet så kan följande Youtube-klipp vara intressanta:

  • Poverty & Our Response To It: Crash Course Philosophy #44 (handlar om olika sätt att se på fattigdom och prioriteringar)
  • Would $100 Million Make You Happy? handlar om lotterivinnare och genetisk ”grundnivå av lycka”. I klippet tar Vanessa Hill från BrainCraft upp frågor som ”skulle en miljard kronor göra dig lyckligare”, ”hur skulle ditt liv förändras närmaste månaden resp. året om du plötsligt blev otroligt rik” och ”kan dina gener påverka hur lycklig du känner dig”.

Diskussionen kan även utökas till begreppet ”lycka” i kombination med ”rikedom” och då kan de här artiklarna vara läsvärda:

Fråga: Är vissa människor viktigare (mer värda) än andra?

Det är ju lätt att säga att alla är lika mycket värda men samtidigt gör värderar vi hur vilka olika människor är för oss när det gäller vänner, familj, uteliggare, läkare, invandrare, flyktingar, fattiga osv.

“Det är lätt att säga men svårt att leva ‘allas lika värde’.”

Att säga att en människas liv inte kan värderas i pengar kanske stämmer vi kan ändå, även om vi kanske inte vill erkänna det, värdera olika människor olika mycket.

Här är ett par citat som kan vara användbara för att få igång diskussionen gällande hur människoliv värderas olika beroende på avstånd och nationalitet:

Ökad givmildhet men inte till Syrien (DN, oktober 2013)
Under [2012 och fram till slutet av 2013] har svenskarna samlat ihop cirka 13 miljoner kronor till Röda Korsets nödhjälp till Syrien. […] Efter jordbävningen på Haiti 2010 samlades 55 miljoner in på bara några månader. I samband med tsunamin i Thailand 2004 bidrog svenskarna med 500 miljoner till organisationens akuthjälp.
– En orättvis jämförelse, kanske, eftersom många svenskar var berörda. Men det är alltid svårare att samla in pengar när det gäller krig och konflikter, säger Malin Barnö, projektledare för Röda Korsets akutinsamlingar.

Putting a Price on a Human Life (Huffington Post, maj 2016)
How much is one human life worth? The answer, if you are an American inside the borders of our country, seems to be in the range of $6 million. The family of the 12-year-old shot by police in Cleveland, Tamir Rice, was awarded $6 million. […] But if you are not a citizen of the United States, and not within the borders of our country, your life is evidently worth much less. If you were one of the people killed in a hospital in Kunduz by a bombardment from an AC-130 gunship, for example, your life is worth […] $6000, to be exact. That is what the US Army is awarding to the families of the patients and Doctors Without Borders medical staff who were killed in Kunduz.

Ett par bra Youtube-klipp angående värdet av människoliv:

Fråga: Har vi en fri vilja? Kan vi påverka vårt öde?

Frågan om vi har en fri vilja har diskuterats, debatterats och filosoferats under lång tid. Här är ett par frågor som du kan utgå från när du funderar kring fri vilja och öde:

  • Vad kan vi påverka? Kan du påverka skola, föräldrar, släkt, fritid, Sverige, Nacka, syskon, djur?
  • Vad styr vad vi kan påverka? Påverkas du av vänner, klasskompisar, kändisar, brottslingar, föräldrar, lärare, filosofer, journalister, präster?
  • Gör du något för att någon du känner säger att det är bra och att du ska göra det? Vilka har du enklare att lyssna på och följa?
  • Hur påverkas våra öden och vår fria vilja av gener, ekonomiska förutsättningar, oskrivna lagar, fördomar (kön, sexualitet, etnicitet…)?

Som bakgrund kan nämnas att filosofer talar ibland om ett par olika synsätt:

  • ”Liberitarian free will”: Vi känner oss fria. Vi kan göra som vi vill.
  • ”Hard determinism”: Alla händelser beror på tidigare händelser. Ingen är fri. Allt kan härledas till vad som redan hänt.
  • ”Compatibalism” eller ”Soft determinism”: Det som händer, skulle ha hänt i vilket fall som helst men det finns en skillnad på vad som händer till följd av egna tankar och idéer och vad som händer till följd av händelser utanför vår kontroll. Detta är ett sorts mellanting mellan ”libertarian free will” och ”hard determinism”.

Sevärda videoklipp:

Fråga: Är det bra av föräldrar att inte ta med sina barn till kyrkan för att de inte vill påverka sina barn i barnens andliga eller religiösa tro?

Är det rätt av föräldrar att döpa sina barn? Är det bättre att vara ateist än att vara religiös? Påtvingas barn ateism i icke-religiösa hem om kristna föräldrar tvingar religion på sina?

Olika lagar och förordningar, ex. FN:s barnkonvention, säger att barn har rätt till sin egen tro men samtidigt växer barn upp ett sammanhang där föräldrar har en viss livsfilosofi, religiös eller icke-religiös. Är religiös tro en åsikt eller livsfilosofi som föräldrar har rätt att, eller till och med förväntas, förmedla till sina barn på samma sätt som andra värderingar och livsval, såsom åsikter om alkohol, sexualitet, tobak och kapitalism?

Ett par siffror gällande religion i Sverige:

  • Svenska kyrkan har ungefär 6 miljoner medlemmar men bara ett par hundra tusen besöker deras kyrkor en vanlig veckan.
  • De olika kristna frikyrkorna har totalt ungefär 300 tusen medlemmar och merparten av dessa besöker en kyrka varje vecka.
  • Muslimska samfund har ungefär 100 tusen medlemmar i Sverige.
  • Det har gjorts enkäter som visar att en majoritet av svenskarna är ateister, agnostiker eller icke-troende. Felmarginalen i dessa mätning kan dock antas vara mycket stor.
  • Enbart en femtedel av svenskarna ser sig själva som religiösa men två tredjedelar av världsbefolkning säger sig vara religiösa (enligt rapport från Gallup). Afrikanska och östasiatiska länder ligger högt upp på listan över de mest religiösa länderna medan många europeiska länder ligger långt ner på listan (enligt rapport från Gallup).

Lästips:

Fråga: Varför söker vi vår tro?

Varför är ”en scout söker sin tro och respekterar andras” en sådan viktig scoutlag? Vad ger en tro, en andlighet, en religositet oss människor? Vad är syftet med religion? Makt över människor? Förståelse för det ofattbara? En gemenskap över gränserna? Mening med livet?

Länktips:

Fråga: Vad är framgång?

En del ser framgång som något mätbart, något som kan räknas och som kan jämföras. En del ser framgång som att uppnå det du tar dig för att göra. En del ser framgång som att du alltid gör ditt bästa. Vad är din definition?

Når du framgång genom att fokusera på målet eller vägen till målet? Kan du vara framgångsrik utan att någon annan anser att du är det? Finns det universella mått på framgång? Hur skiljer sig framgång mellan olika kulturer och grupper av människor? Hur skiljer sig din syn på framgång från dina föräldrars syn på framgång?

Intressanta presentationer och artiklar om framgång:

Fråga: Vad är magnifikt med mig?

Publicerades 11 mars, 2017.