I måndags var det Carro och Iris som gästspelade som planerare och lekledare. Kvällen bjöd på mycket lek, men även ett par samarbetsövningar.
Alla kvällens aktiviteter genomfördes i grupper (mestadels patrullvis) och som en extra bonus så var alla ledare i en egen grupp. Personligen tycker jag att en av de bästa sakerna med att vi ledare var ett eget lag var att alla, oavsett ålder, deltog på lika villkor. Vi ledare hade inga egna, svårare, regler att följa helt enkelt eftersom vi då garanterat hade kommit sist i alla tävlingarna! Nu kanske det finns de som har invändningar mot detta och menar att vi som ledare alltid borde förlora mot barnen så att inga barn kommer sist, men vad tjänar vi på det? Ja, inga barn förlorar men barnen vet ju i så fall ändå att detta beror på att vi ledare hade andra spelregler.
Nej, vi ledare behövde denna dag inga egna spelregler. Vi hade nämligen fullt upp med att hänga med i barnens tempo även utan ”ledarhandikapp”. Hade lekarna och tävlingarna byggt på råstyrka och uthållighet så hade vi ledare säkerligen varit överlägsna men när det handlar om övningar och lekar som bygger på smidighet och reaktionsförmåga så är det definitivt ingen fördel att vara 1,8 m lång och närmare 30 år gammal.
Och nu över till något helt annat: Nu på måndag är det inga scouter eftersom vi följer skolkalendern och därmed har en veckas uppehåll pga. sportlovet. Tyvärr verkar dock snöprognosen vara dålig för stockholmsområdet. Om man inte ämnar åka norröver så får man nog nöja sig med att minnas snön som föll tidigare, exempelvis den snö som vi åkte pulka på för ett par veckor sedan…
/Mikael