Nacka Equmenias handlingsplan för problemsituationer gällande

Övergrepp

Exempel på situationer då denna handlingsplan kan användas:

På ett läger blir en tonåring i kåren kär i en tonåring från en annan kår men framåt slutet av lägret kommer tecken på att något övergrepp skett.
Scout berättar att hen utsatts för övergrepp från annan scout.
Scout berättar att hen utsatts för övergrepp från ledare.
Scout berättar att hen utsatts för övergrepp utanför scoutverksamheten.
Scout visar tecken på att bli utsatt för övergrepp utanför scoutverksamheten.

Trygga Möten delar upp övergrepp i följande kategorier:

Fysiska övergrepp, ex. knuffar eller inlåsning.
Sexuella övergrepp, ex. våldtäkt, blottning eller framtvingade nakenbilder.
Psykiska och känslomässiga övergrepp, ex. förlöjligande eller negligering.
Mobbning, ex. psykiska och/eller fysiska övergrepp
Vanvård, ex. dåliga kläder eller likgiltiga föräldrar.

Även diskriminering baserat på, exempelvis, religion eller sexualitet kan ses om övergrepp. Diskriminering kan definieras som att någon särbehandlas negativt på grund av något de inte kan påverka.

Handlingsplan

Generella råd och riktlinjer:

Lyssna på scouten utan att ifrågasätta eller kritisera. Kom ihåg att vuxna ofta är dåliga på att se saker ut barns perspektiv.
Tänk på att begreppet “övergrepp” är mer omfattande än bara sexuella övergrepp.
Tänk på att begreppet “diskriminering” bygger på hur scouten upplever en situation, inte på hur övriga personer upplever en situation.
Barn som utsatts för övergrepp har ofta hållit det hemligt under en längre tid.
Ta din oro på allvar och prata med de andra ledarna.
Prata med föräldrarna, under förutsättning att du inte tror att föräldrarna är de som begått övergreppet.
Tänk på att värna barnets och föräldrarnas integritet -- undvik ryktesspridning.

Tänk på att barnets trygghet och säkerhet är viktigare än alla andra hänsynstaganden.

Vid misstanke att scout utsatts för övergrepp av ledare

Denna situation sätter ledargruppen i en riktigt svår situation, av flera skäl. Det kan vara svårt att veta vad som är ett övergrepp och vad som “bara” är olämpligt beteende. För första ska polisanmälas medan det senare sannolikt kan hanteras genom att “prata allvar” med ledaren. Den här åtgärdslistan är primärt för när det finns tydliga indikationer på att övergrepp har begåtts.

Om barnet själv berättar om övergrepp så ska du följa råden under rubriken Råd vid samtal med barn som vill berätta om ett övergrepp.
Prata om situationen med en pålitlig ledarkollega. Skriv tillsammans ner era misstankar. Rådgör gärna med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och/eller BRIS vuxentelefon. Du kan även prata med scouternas kontakt för Trygga Möten.
Ta inte upp situationen med fler personer än absolut nödvändigt, speciellt inte den misstänkte ledaren. Räkna med att råd och rekommendationer kommer att ges av polisen eller socialtjänsten.
Polisanmäl händelsen tillsammans med din pålitliga ledarkollega. Informera samtidigt föräldrarna till det utsatta barnet.
Diskutera hur säkerheten för alla barn ska kunna garanteras tillsammans med din pålitliga ledarkollega och de utredande myndigheterna. Resultatet av detta kan till exempel vara att ledaren skiljs från sina uppdrag (detta gör dock att ledaren indirekt informeras om misstankarna).
Informera Equmenia via Equmenias Krisberedskap och Scouterna via Scouternas Kriskommunikation om situationen. De kommer att kunna ställa upp med stöd och expertis för att hantera situationen.
Informera övriga ledare i kåren. Rådgör med utredande myndigheter först så att ni inte avslöjar detaljer som kan påverka polisutredningen.
Utse en representant från föreningen som hanterar kontakt med alla barn och föräldrar i kåren. Det kan även vara bra att utse en mediakontakt utifall att situationen drar till sig uppmärksamhet från media.
Informera samtliga barn och ledare om situationen. Detta kan exempelvis inkludera information om vilka åtgärder som gjorts, vilka åtgärder som pågår och vilket stöd som erbjuds till de olika inblandade. Här är det sannolikt bra, speciellt när barnen informeras, att ha med en barnpsykolog, kurator, diakon eller liknande.
Planera in ett uppföljningsmöte med alla ledare och ett uppföljningsmöte med alla föräldrar så att alla hålls uppdaterade och ges möjlighet att ventilera sina tankar.

Vid misstanke att scout utsatts för övergrepp av annan scout

Om barnet själv berättar om övergrepp så ska du följa råden under rubriken Råd vid samtal med barn som vill berätta om ett övergrepp.
Prata om situationen med en pålitlig ledarkollega. Skriv tillsammans ner era misstankar. Rådgör gärna med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och/eller BRIS vuxentelefon. Du kan även prata med scouternas kontakt för Trygga Möten.
Skriv en sammanfattning av vad som berättats eller bevittnats.
Informera Equmenia via Equmenias Krisberedskap och Scouterna via Scouternas Kriskommunikation om situationen. De kommer att kunna ställa upp med stöd och expertis för att hantera situationen.
Anmäl händelsen till socialtjänsten tillsammans med din pålitliga ledarkollega.
Informera föräldrarna till inblandade barn, både offer och förövare, om anmälan. Rådgör först med socialtjänsten om vilken information som ska lämnas ut. Föräldraparen bör informeras separat.
Diskutera tillsammans med ledare, föräldrar och socialtjänst hur situationen ska hanteras och hur mycket information som ska ges till resten av kåren (inkl. övriga scouter och deras föräldrar).

Vid misstanke att scout utsatts för övergrepp utanför scouterna

Här är processen avsevärt mindre komplicerad än de övriga fallen eftersom den misstänkte förövaren inte är en del av scoutverksamheten. Därmed är ledarna inte en del av problemet.

Om ledare misstänker övergrepp:

Prata om situationen med en pålitlig ledarkollega. Skriv tillsammans ner era misstankar. Rådgör gärna med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och/eller BRIS vuxentelefon. Du kan även prata med scouternas kontakt för Trygga Möten.
Ställ inga ledande frågor till barnet eftersom det kan påverka en senare brottsutredning.
Anmäl till socialtjänsten. Informera samtidigt föräldrarna (givet att det inte är föräldrarna som misstänks).

Om barnet själv berättar om övergrepp:

Följ råden under rubriken Råd vid samtal med barn som vill berätta om ett övergrepp.
Lova inte att inte berätta om övergreppet för någon. Tvärtom kan det vara bra att berätta vilka personer du vill tala med så att barnet vet vad som kommer att hända.
Skriv ner vad du sett eller fått höra. Använd barnets egna ord och gör inga egna tolkningar. Skriv ner vad du gjort. Datera och signera utifall att polisen eller socialtjänsten senare gör en utredning.
Anmäl till socialtjänsten. Informera samtidigt föräldrarna (givet att det inte är föräldrarna som misstänks).

Indikationer på att ett barn mår dåligt

Information från Trygga Möten.

Nedstämdhet, håglöshet, humörsvängningar… Fråga barnet om hen mår bra, gärna vid flera tillfällen.
Stress hos barn yttrar sig ibland som smärta i mage och rygg.
Självskadebeteende, ex. skärsår och brännmärken.
Missbruk av alkohol och droger bland unga kan yttra sig genom att de pratar mycket om sprit och festande.
Normala blåmärken är runda eller ovala. Blåmärken som är smala eller sitter i grupp är ovanligare, och kan därför vara tecken på misshandel.
Sexuella övergrepp är svåra att upptäcka. Att barn vet mer om sex än vad som är vanligt i deras ålder, unga som är fixerade vid att prata om sex eller beter sig väldigt utmanande kan vara något att uppmärksamma. Men sådant kan också vara en normal nyfikenhet. Att du förklarar varför du reagerar kan vara en bra start på ett samtal om ämnet med ett barn. Försök att undvika att döma genom att använda uttryck som ”jag upplever...” och ”jag tänker...”.
Dålig hygien, hunger, dåliga kläder mm. kan vara tecken på dåliga förhållanden i hemmet. Även underliga eller orimliga förklaringar från föräldrarna om varför en skada har uppstått kan vara något att vara observant på.

Råd vid samtal med barn som vill berätta om ett övergrepp

De här råden kommer direkt från Trygga Möten.

Hitta en bra plats att prata på. Förslagsvis en plats där ingen annan hör men som ändå är inom synhåll, ex. ett närliggande rum med öppen dörr.
Tro på det barnet berättar. Barn minns ibland fel gällande övergrepp men lögner är ovanligt. Ifrågasätt inte händelserna men fråga gärna barnet om något är oklart eller om du tror att du eventuellt missförstått något.
Värdera inte. Undvik uttryck som “många råkar ut för svåra saker” eller “det var väl inte så farligt” eller “det kommer ordna sig”. Undvik också att visa dina egna känslor eftersom det kan få barnet att tona ner berättelsen för att inte göra dig upprörd.
Uppmuntra. Uppmuntra barnet att berätta om händelsen men undvik detaljerade frågor. Det är viktigt att inte ställa ledande frågor, fråga “vad hände sedan” istället för “vad gjorde hen då”.
Lägg barnets ord på minnet. Skriv ner vad som sagts och var tydlig med vad som är barnets ord och vad som är dina egna reflektioner. Om barnet visar upp skador, ex. blåmärken, så bör du fotografera dessa i bevissyfte.
Bekräfta att du uppfattat rätt. Utan att avbryta barnet, ställa kontrollfrågor så att barnet vet att du lyssnat och så att du vet att du förstått situationen rätt. Tänk dock på att inte ställa närgångna frågor bara för att stilla din egen nyfikenhet.
Lova inte att hålla samtalet hemligt. Du kan i förväg inte veta om du kommer behöva berätta om samtalet för någon annan (tvärtom är det säkert sannolikt att du måste berätta om samtalet för någon annan i fall då barnet vill hålla det hemligt). Var tydlig med vad du lovar och inte lovar så att barnet inte tappar förtroendet för dig.
Behåll lugnet. För dig är barnets berättelse något nytt men för barnet är samtalet med dig bara ett av stegen i en lång process, tänk därför på att inte visa upprördhet.
Du ska inte utreda. Pressa inte barnet på information för att du vill veta mer, det är Polis och Socialtjänst som ska utreda vad som faktiskt hänt.
Berätta vad som ska ske framöver. Berätta vilka du kommer att vidarebefordra informationen till (ex. andra ledare, föräldrar eller myndighet) och vad du planerar att göra, allt för att barnet ska känna sig tryggt med vad som kommer att hända. Om myndigheter kontaktas så bör kåren därefter ta ett steg tillbaka och låta myndigheterna göra sitt jobb utan vår påverkan.

Mer läsning

Efterarbete

Eftersom efterarbetet skiljer sig rejält mellan de olika scenarierna så har en del efterarbete inkluderats i tidigare beskrivna åtgärdslistor.

Förebyggande åtgärder

Åtgärder för att förebygga problem i allmänhet:

Trygghet: Alla ledare ska gå kursen Trygga Möten. Helst ska varje ledare gå webbkursen en gång per år.
Trygghet: Ledargruppen ska årligen träffas för att diskutera och prata om övergrepp.
Uppmuntra föräldrar att berätta om sina barns eventuella särskilda behov.
Trygghet: Undvik att var ensam med scouterna.
Trygghet: Var försiktig med att ta kontakt med scouterna utanför scoutverksamheten, exempelvis via sociala medier. Respektera scouternas privatliv.
Trygghet: Äldre scouter, ex. tonåringarna, bör få tid att prata med varandra om hur de vill bli behandlade. Syftet är både att öka förståelsen för varandras åsikter, beteende och personligheter samt att minska risken för övergrepp genom att sätta upp grundregler som alla är medvetna om. Ledare och scouter gör detta tillsammans.
Information: Kontaktuppgifter för samtliga scouter ska finnas lättillgängligt mha. mobiltelefon.

Åtgärder för att förebygga problem i samband med vanlig scoutkväll:

Åtgärder för att förebygga problem i samband med hajk och läger:

Information: Kontaktuppgifter för samtliga deltagare ska finnas utskrivet på papper och ligga i en låda i köket. Kontrollera dock att enbart information som vem som helst får känna till inkluderas.